|
|
ATT
FÖRSTÅ VÄRDET AV AVGASANALYS |
Använd ditt avgasinstrument för att skaffa data till diagnoser av
motorproblem och göra nödvändiga reparationer. Först då kommer
det fulla värdet av att förstå avgasanalys stå klart för dig.
|
INNEHÅLL |
IDEALMOTORN >
VERKLIGHETENS MOTOR >
AVGASER >
KATALYSATOR >
LAMBDA >
ATT ANVÄNDA LAMBDAMÄTNING >
LUFT/BRÄNSLEFÖRHÅLLANDET >
DE FARLIGA FÖRORENINGARNA > |
|
|
IDEALMOTORN |
Kunde man konstruera den "ideala" förbränningsmotorn, vore
det en motor som förbränner sitt bränsle fullständigt.
Biprodukterna vid förbränningen (avgaserna) i denna teoretiska
idealmotor skulle bli koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O).
Se bild nedan.

Tyvärr är ingenting perfekt. I
verkligheten när flamfronten skickas iväg av gnistan och träffar de
relativt svala cylinderväggarna, kyls en del av bränslet av vilket
resulterar i ofullständig förbränning. Om förgasare eller
insprutningssystem är dåligt inställda, blir luft/bränsleförhållandet
felaktigt för att en fullständig förbränning skall kunna ske.
|
VERKLIGHETENS
MOTOR |

Det grundläggande förhållandet
mellan de fem förbränningskomponenterna är:
• HC (Kolväte = bränsle)
• CO (kolmonoxid)
• O2 (syrgas)
• CO2 (koldioxid)
• NOx (kväveoxid)
Förhållandet kan variera mellan
motorer, beroende på ålder, kondition och motortemperatur. Dålig
inställning av förgasare, insprutning och tändläge påverkar
också märkbart detta förhållande.
|
AVGASER
|
KOLVÄTEN
Kolväten är oförbränt eller delvis förbränt bränsle. Höga
kolvätenivåer (mätt i miljondelar, ppm) i avgaserna är ofta
relaterade till problem i tändsystemet; defekta tändstift, dåliga
tändkablar, felaktigt tändläge eller slutningsvinkel, vacuumläckor
eller felaktigt luft/bränsleförhållande, som förorsakar oriktig
förbränning och höga HC-värden.
KOLMONOXID
CO bildas när syret inte räcker till under förbränningen.
Höga kolmonoxidnivåer (mätt i procent av avgaserna) kan förorsakas
av för fet blandning, lågt tomgångvarv, felaktig flottörnivå,
igensatt luftfilter, dåligt fungerande PCV-ventil eller felaktigt
inställd förgasning eller insprutning. Låga syrgasnivåer tyder på
att det finns mer bränsle än som kan förbrukas med det syre som är
tillgängligt. Detta kan kallas syrebrist. Lösningen är att minska
mängden bränsle.
KOLDIOXID
CO2 (mätt i procent av avgaserna) är en viktig ledtråd
för att ställa diagnos på hur effektiv förbränningsprocessen är.
Kolmonoxid (en del kol på en del syre) blir resultatet om det finns
för litet syre vid förbränningsprocessen. Koldioxid (en del kol,
två delar syre) blir resultatet vid en mer effektiv förbränning. Ju
större andel CO2
i avgaserna, desto effektivare arbetar motorn. Ett värde på 13-15%
ansesidealiskt, med CO och HC på eller nära noll och syrgas inom
1-3%.
SYRGAS
O2 (mätt i procent) visar hur väl inställd förgasaren
är. Om syrgasinnehållet mäts då luft/bränsleförhållandet
ändras från fet till mager, eller från mager till fet, visar ett
hopp i värderna på åtminstonde 0,5% vid den punkt där övergången
sker mellan fet och mager. O2-mätning kan också användas
för att upptäcka vacuumläckor och tändningsproblem som ger upphov
till misständning samt felaktiga provvärden på grund av att
avgasgivaren inte är korrekt insatt och/eller att avgassystemet
läcker. Syrgasvärden på 1,5% eller mindre anses idealiska med HC
och CO på eller nära noll och CO2 inom 13-15%.
KVÄVEOXIDER
Ungefär 80% av luften vi andas består av kväve (N), övriga ca 20%
är syre. En förbränningsmotor förbrukar syrgas (O2)
när den går och släpper ut kvävetsom avgaser. Kväveoxider (NOx)
bildas när förbränningstemperaturen överstiger 1370oC.
Även om NOx-föreningarna inte direkt påverkar motorns gång,
förorsakar de under vissa atmosfäriska förhållanden smog
tillsammans med oförbränt bränsle (HC). Det är av detta skäl som
NOx (mätt i gram per kilometer) används när en bil skall
typgodkännas.
En del av lösningen när det gäller
att hålla NOx under kontroll har varit en anordning som kallas
EGR-ventil (för avgasrecirkulation) för att sänka
förbränningstemperaturen genom att recirkulera avgaserna tillbaka
till förbränningskammaren. Mekanikern/teknikern kan inte göra
mycket för att styra utsläppen annat än att se till att motorn och
EGR-ventilen (om sådan finns) fungerar som de skall.
|
KATALYSATOR
|
En katalytisk renare är en anordning som liknar en ljuddämpare och sitter
i avgassystemet mellan grenröret och ljuddämparen. Den består av en
kammare där en kemisk reaktion äger rum för att förvandla giftiga och
skadliga gaser till mindre skadliga. Vanligast förekommande är en trevägskatalysator
som förvandlar cirka 90% av CO, HC och NOx från motorn till
C=2, N (kväve) och H2O (vatten).
En typisk katalytisk renare består av ett
ytterskikt av rostfritt stål med keramiska material inuti, formade
som en vaxkaka. Från början är materialet täckt av ett tunnt skikt
av aluminiumoxid, vilket gör att materialets area ökar till ungefär
tre fotbolls- planers storlek. Sedan täcks ytan med en liten mängd
(2/3 gram) av ädelmetallerna platina och rodium. Platina påskyndar
oxideringen av CO och HC, medan rodium reducerar NOx.
En katalysator arbetar bara på maxeffekt om bränsleblandningens
luft/bränsleförhållande
ligger på den stochiometriska punkten (14.7:1) och katalysatorns arbetstemperatur
ligger mellan 400 och 800 grader. Vid temperaturer under 300 grader
fungerar inte katalysatorn och vid temperaturer mellan 800 och 1000
grader bryts ädelmetallerna ner. Över 1000 grader förstörs katalysatorn
snabbt. En svår motorstörning som en misständning kan få temperaturen
att stiga upp till 1400 grader, vilket får substratmaterialet att
smälta. Blyad bensin och för mycket restolja kan också skada
katalysatorn.
För att hålla rätt styrka på blandningen
(AFR) har de flesta bilar
med katalytisk avgasrening elektronisk bränsleinsprutning eller elektronisk
förgasarkontroll. Dessa system kan vara av typ "Open loop" där tonvikten
ligger på en korrekt inställd och underhållen motor eller "Closed
loop", som använder en Lambda-sensor för att förse den elektroniska
styrenheten (ECU) med uppgifter för att hålla ett korrekt luft/bränsleförhållande.
De flesta fordon använder elektronisk bränsle- insprutning med "Closed
loop".
|
LAMBDA |
Lambda är en siffra som på ett enkelt sätt visar hur mycket luft som
finns i den förbrända bränsleblandningen. När Lambda är lika med ett
(1,00) betyder detta att luften precis räcker för att bränslet skall
förbrännas helt och att det inte finns något syreöverskott. Alla värden
över 1,00 visar ett överskott av luft (mager blandning) och ett värde
under 1,00 visar att luften inte räcker till (fet blandning). Lambda
är direkt relaterat till luft/bränsleförhållandet med idealiskt AFR (14.7:1)
vid Lambda 1,00.
Lambdasensor
En Lambdasensor är en keramisk anordning som sitter i avgassystemet
på motorsidan av den katalytiska renaren. Den består av en kropp av
keramiskt material, vars yta har platinaelektroder fulla av porer.
En elektrod påverkas av den omgivande luften och den andra av
avgaserna.
När mängden syrgas på elektrodernas båda sidor skiljer sig åt, bildas
en spänning. Lambda-sensorns uppgift är alltså att ta reda på hur
mycket syrgas som finns bland avgaserna och förse den elektroniska
styrenheten med det resulterande spänningssvärdet.
Den elektroniska styrenheten utvärderar signalen från Lambdasensorn
och ökar eller minskar mängden bränsle för att bibehålla korrekt
luft/bränsleförhållande
eller Lambda 1,00. En "Closed loop" arbetar med cirka tio cykler inom
Lambda-fönstret 0,97 till 1,03. Arbetsspänningen är 0 till 0,8 Volt,
där Lambda 1,00 är 0,5 Volt. Lambda-sensorn fungerar inte under 250
grader C. Under den temperaturen arbetar systemet som en "Open loop"
(ingen styrning). För att skyda på processen, är en del Lambda-sensorer
förvärmda. Detta ser man på att det går tre kablar till Lambda-sensorn
i stället för en.
|
ATT ANVÄNDA LAMBDAMÄTNING |
Alla
SUN:s 4- och 5-gasanalysatorer är försedda med båda Lambda- och
AFR-mätning. Använd metod för Lambda-mätning bygger på Spindt-formeln, som
tar hänsyn till CO, HC, CO2 och O2. Denna formel har
använts för att den är mest omfattande och tillåter Lambda- (AFR-) mätning
både före och efter katalysatorn med samma resultat. Man räknar med att
majoriteten av Open loop kommer att ha ett avgasuttag före katalysatorn så
att bränsleblandningen kan ställas in precis på den stoichometriska
punkten.Vid Closed loop är det en del tillverkare som sätter ett uttag
före katalysatorn. För att testa ett fordon med katalysator och/eller
Lambdasensor bör motorn köras vid 3000 rpm i cirka tre minuter för att man
skall vara säker på att den nått arbetstemperatur.Om man studerar
avgasvärdena, ser man hur de förändras när katalysatorn börjar arbeta.
|
Typiska värden med
LAMBDA-styrning (Closed Loop) |
|
|
CO
|
HC |
CO2 |
O2 |
LAMBDA |
AFR |
Före
katalysatorn |
0,6 |
120 |
14,7 |
0,7 |
1,00 |
14,7 |
Efter
katalysatorn |
0,2 |
12 |
15,3 |
0,1 |
1,00 |
14,7 |
Märk
att CO, HC och O2 alltid minskar, medan CO2 alltid
ökar. Lambda/AFR är lika före och efter katalysatorn.
|
Typiska värden för ett system med Open Loop: |
|
EXAKT INSTÄLLT |
CO |
HC |
CO2 |
O2 |
LAMBDA |
AFR |
Före
katalysatorn |
0,6 |
110 |
14,7 |
0,7 |
1,00 |
14,7 |
Efter
katalysatorn |
0,1 |
15 |
15,2 |
0,1 |
1,00 |
14,7 |
|
FET
BLANDNING |
|
|
|
|
|
|
Före
katalysatorn |
2,5 |
300 |
12,4 |
0,2 |
0,96 |
14,2 |
Efter
katalysatorn |
1,8 |
90 |
13,9 |
0,0 |
0,96 |
14,2 |
|
MAGER BLANDNING |
|
|
|
|
|
|
Före
katalysatorn |
0,15 |
185 |
12,9 |
4,2 |
1,10 |
16,1 |
Efter
katalysatorn |
0,03 |
80 |
13,4 |
3,6 |
1,10 |
16,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Variationsområde för avgasvärden
|
|
MED KATALYSATOR |
UTAN KATALYSATOR |
CO |
0,05% till
0,5% |
0,5% till
1,5% |
HC |
5 ppm till 30 ppm |
50 ppm till 350 ppm |
CO2 |
14,5% till 15,5% |
13% till
15,5% |
O2 |
0,1% till 2,0% |
0% till 2,0% |
LAMBDA |
0,97 till
1,03 |
0,9 till
1,1 |
AFR |
14,4/15,0 till 1 |
14,5/16,0 till 1 |
|
LAMBDA som diagnoshjälpmedel
|
|
LAMBDA =
mindre än 1,00 |
CO = Låg HC = Hög CO2 =
Låg O2 = Hög |
= Misständning |
|
|
|
LAMBDA =
1,00 |
CO = Låg HC = Låg CO2 = Låg O2
= Hög |
= Avgasläckage |
|
|
|
LAMBDA =
0,80 till 1,00 |
CO = Hög HC = Hög CO2 = Låg O2
= Låg |
= Fet blandning |
|
|
|
LAMBDA = 1,00 till 1,20 |
CO = Låg HC = Hög CO2 = Låg O2
= Hög |
= Mager blandning |
|
|
|
LUFT/BRÄNSLEFÖRHÅLLANDET |
Fordon med katalytiska avgasrenare och datorstyrda luftsystem
har gjort det svårare att ställa in bränslesystemet för dagens och morgondagens
fordonstestare. Den nya datorstyrda motorn håller luft/bränsleförhållandet
nästan perfekt, men bara om systemets givare fungerar på ett korrekt
sätt. Koldioxid (CO2) och syrgas
(O2) är nycklarna till en riktig
inställning av elektroniska förgasare och insprutningssystem. Det är
viktigt att komma ihåg att biprodukterna vid förbränning (avgaserna)
beror på förhållandet mellan luft och bränsle. |
|
 |
Den stoichiometriska punkten
är ett luft/bränsleförhållande på 14,7 till 1 (då förbränns bränsleblandningen
mest effektivt).
MÄRK!
Denna punkt kan variera något på grund av olikheter
i bränslets sammansättning.
|
Stoichiometriska
punkten: |
|
• CO och O2 är lika vid denna
punkt.
• HC- och CO-utsläpp är lägst och CO2 högst vid stoichiometriska
punkten
(CO2 är en indikator på effektiv avgasförbränning).
• NO har värde 1700 till 2500 ppm vid denna punkt (utan EGR-ventil).
NO har värde 500 till 1000 ppm
vid denna punkt (med EGR-ventil).
|
MAGER BLANDNING |
• Hög HC indikerar mycket mager blandning och misständning.
• O2 är indikerar bättre en mager blandning än enbart HC.
• Hög O2 indikerar mycket mager blandning.
• NO är högst när CO och HC är lägst.
Insprutningssystem skall
inte kunna ge felaktiga testresultat.
|
FET BLANDNING |
• Låg O2 indikerar en fet blandning.
• Hög CO visar på en bränsle/luftblandning som är rikare än vid den
stoichiometriska punkten.
• Höga HC tal betyder vanligtvis höga halter av bränsleblandning som
ej förbrännts. |
|
Luft/bränsleförhållandet kan
variera och bidrar till olika effekter i fordonet: |
|
FÖRHÅLLANDE |
RESULTAT |
|
|
MYCKET MAGER BLANDNING |
Dålig motorkapacitet
Glödtänder under jämn hastighet
Brända ventiler
Brända kolvar |
MAGER
BLANDNING |
Låg bensinförbrukning
Lågt avgasutsläpp
Försämrad motorkapacitet
Viss tendens till knackningar och smällar |
STOICHIOMETRISKA PUNKTEN |
Högsta prestanda
(Lamda
= 1,00) |
FET
BLANDNING |
Bra motorkapacitet
Omfattande utsläpp
Hög bensinförbrukning
Inga knackningar |
MYCKET
FET BLANDNING: |
Hög bensinförbrukning
Glödtänder
Minskar luftföroreningar
Oljan förorenas
Svarta avgaser
Förstör katalysatorn |
|
|
DE FARLIGA
FÖRORENINGARNA |
CO
Koloxid |
Är en
lukt- och färglös gas som
bildas vid all förbränning. Den
försämrar blodets förmåga att transportera syre till kroppens olika
vävnader. |
HC Kolväten |
Är en grupp ämnen som dels är
rester från ofullständig förbränning av bensin, dels släpps ut då bensin
avdunstar. Vissa är cancerframkallande. |
CO2 Koldioxid |
Är ofrånkomlig så
länge vi förbränner fossila bränslen och är direkt beroende av hur mycket
vi förbrukar. Därför bör vi sträva efter att minska bränsleförbrukningen
så mycket som möjligt. |
|
AVGASKONTROLL VID SVENSK BILPROVNING |
Vid besiktning görs kontroller av avgasreningen
både beträffande koloxidhalt och funktion hos de avgasrenande
komponenterna och på bilar med katalysator från 1989 års modell och senare
mäts även kolväten. Katalysator och motor måste vara driftsvarm vid
kontrollen. Gränsvärden för personbilar med katalysator är mycket
låga.
Bara 0,5 volymprocent CO koloxid och 100 ppm volymprocent HC kolväten vid
tomgång. Prov utföres även vid förhöjt varvtal 2000 - 3000 varv,
resultatet för Lambda skall vara mellan 0,985 - 1,035 och max 0,3%
CO.
Anm.
På grund av att det
finns tekniska olikheter bland fordonen på marknaden så finns idag ett
stort antal anvisningar som avviker från de generella reglerna.
|
TILLVERKARENS ÅTAGANDEN FÖR
KATALYSATORBILAR |
Vid anmärkning på avgasreningen på 1989
års modeller och senare skall tillverkare svara för reparation av fel utan
kostnad för bilägaren. Åtagandet gäller upp till 5 år eller 8000 mil
beroende på vilket som först uppstår.
Utrustning för avgasrening kontrolleras och på bilar från
1975 års modell och senare utföres en översiktlig kontroll av att
utrustningen är rätt monterad samt en funktionskontroll av vissa
komponenter.
Även om bilen klarar utsläppsgränserna kan den bli underkänd.
|
|